HEJ flickor!

Ja är SÅ GLAD en ny tös tittade in och sa hej hos mig TACK för det Christina. Här är allt som vanligt, jag jagar jobb som en toka och det är tur att man inte är riktigt klok själv för annars hade man blivit helt snurrig av alla CV och annat otyg.

Har inte sökt jobb på 100 år så allt är nytt *LER*. Det är kul men jobbigt, jag sörjer mitt gamla jobb som ett äktenskap av lycka. Även om det inte var en dans på rosor alla gånger, så var det mitt allt näst efter mina barn/barnbarn och gubbe.

OCH ALLA DJUREN förstås   

Tänk så tråkigt det är då en arbetsplats inte kan eller har resurser att ge mindre % för någon som arbetat där i snart 15 år. Ser man helheten så har man trampat runt sen 1986-87 i husen men inget % jobb så långt ögat når. Sårad besviken men stolt går jag vidare till ett nytt kapitel i mitt liv. 

Varför kanske en del undrar? Jo jag är lite trasig, en hand/Tumme som inte blev så bra efter 3 operationer, fibro + Whip + artros gör mig till en figur med aJ Oj StÖn stÅNk SuCk vissa dagar. Men det är inget fel på mig, jag har arbetat 100% med alla skador (okej vissa dagar rent "SVORDOM" ) men jag stapplade runt och gjorde mitt jobb. Utom då TUMME TOTTEN pajade, min kropp ville inte samarbeta mera. Den protesterade skrek och bråkade så jag blev trött på den. Det jag hade under kontroll, föll som en fura ner mellan granarna till höger om kotten i blåbärsskogen. *FNISS*

Så när jag nu behöver 50 % jobb så finns det inget, jag är skit bra på mitt yrke och jag älskar det. Men se det räcker inte. Utan det va tack och hej leverpastej, men så enkelt är det inte. Det vet alla som vart med om något liknade, man behöver styrka för att kunna stå på sig. För det gör ingen annan åt en, det är telefonsamtal papper möten läkare och en hel del annat ca 100 % krävs det av en.  Där emellan ska man arbetsträna, om man får något för under sommaren så går alla chefer och HR personal på semester. Arbetsförmedlare och annan stab går också, där står jag som behöver papper för att få pengar så man kan överleva. Snälla vikarier som försöker lösa allt men går bet på en massa.

Jag undrar vart det slog slint, jag menar. Hur tänker dom som beslutar om hur man ska göra med sjukbidrag, arbetsträning, A-kassor mm.?! Jag förstår i alla fall inget, men det är klart jag är ju bara en människa som är defekt.

Får man avgångsvederlag så får man inget annat, men vänta lite det är ett ord som betyder olika för olika händelser men har en gemensam nämnare PENGAR.

En del får avgångsvederlag för att hen blir mobbad eller för att det inte finns någon % men hallå. 

Det är mina pengar inte någon annans, jag får gå för att det inte finns något % jobb. 

Sen tar A mina sveda och värk pengar för jag får inte stämpla förrän sveda och värk pengen är borta.

Om jag inte får ett jobb med lön, som inte hänger ihop med den verksamheten jag lämnade. För då kan jag behålla slanten jag fick. Den ena säger att det är som en lön den andra säger att det inte är det, nu väntar jag på den tredje.

F/A tar tillbaka summan man får för arbetsträning, så då ska dom ha mina sveda och värk peng.

Alla jag fråga säger samma sak REGERINGENS BESLUT men stopp inte är det vår nuvarande som har beslutat om denna cirkus eller har jag missat något ??? Sluta skyll på andra, tänk till. Va är rimligt, hur kan ni/vi se på hur trasiga människor blir behandlade? Alla är lika värdefulla, även den som blir trasig.

Man ska kunna få en summa över den normala 1 gång i sitt liv, men vi missunnas även den.

Att det finns olikheter vet vi alla, det är inget nytt.

Orättvisor står snäppet för tätt efter bara.

Jag vill jobba

Jag kan jobba

Men jag är trasig

Jag vill jobba

Jag kan jobba 

Men jag är trasig

Ge mig 50 %

Jag kanske stönar

Jag kanske får svårt att gå

För jag är trasig

Men jag vill jobba 

Jag kan jobba

Även om jag stönar

Och gnisslar då jag går

Lynx63 ©